Skulle du vilja bli anklagad för ett brott och bli dömd på uppgifter som lämnats av en okänd person? De flesta skulle nog svara nej på den frågan.
Sverige fick nya regler om anonyma vittnen som trädde i kraft den 1 januari 2025. I dagarna inleds den första rättegången där ett anonymt vittne skall vittna mot en person som beskrivs som ledare av HA i Göteborg. Det föranleder oss att skriva något om detta.
Reglerna i korthet innebär att ett vittne kan få vara anonymt om det finns en påtaglig risk för allvarlig brottslighet mot vittnet eller vittnets närstående. Det vittnet skall höras om måste avse ett misstänkt brott med minst två års fängelse och saken måste te sig proportionell sett till bland annat den misstänktes möjlighet att försvara sig.
Samhällets intresse av att kunna lagföra personer och bryta tystnadskulturen nämns som intressen i lagutredningen. Som försvarsadvokater för misstänkta personer kan vi inte annat än att tycka den nya regleringen är djupt problematisk; inte för att vi gillar om skyldiga personer döms utan av hela andra skäl.
”Vittnet” skulle i själva verket själv kunna vara gärningsmannen men vilja rikta misstankarna från sig själv eller kanske till och med vilja få en ovän dömd på felaktiga grunder. ”Vittnet” skulle därmed generellt riskera att uppfattas som rätt trovärdig, eftersom han då vet mer än någon annan om saken och kan beskriva omständigheter detaljerat. Givetvis skulle ”vittnet” kunna vara betald av någon eller kanske hotad att lämna uppgifterna. Som försvarsadvokat saknas därtill möjligheten att göra någon som helst kontroll av personen som skall höras i rättssalen. Har personen några dunkla anledningar att lämna uppgifterna? Har personen begått mened fyra gånger tidigare? Frågorna blir många och – som vi alla kan förstå – rättssäkerheten låg.
Men det kanske allvarligaste behöver nödvändigtvis inte vara den enskilda människan, i det enskilda målet, som kan drabbas av felaktiga vittnesmål. Det allvarligaste är att alltför generösa regler likt detta, på sikt riskerar att äta upp rättssystemet, så att säga, inifrån. Blir bevisvärdet i rättstillämpningen för lågt och ingen döms på anonyma vittnesmål, förloras förtroendet för hela företeelsen och även statens roll som stiftare av lagarna. Men å andra sidan, ”släpper domstolen igenom” vilka bevis som helst (dvs. tillmäter enskilda bevis ett för högt bevisvärde) minskar i praktiken beviskravet för åklagaren som kanske nöjer sig med ett bevismedel som är enklare att arbeta fram. Resultatet blir garanterat sämre kvalitet i polisutredningarna och ett flertal stenar som inte längre vänds på. Att domstolar ”slår ner” på dålig bevisning (vilket ofta beror på duktiga försvarsadvokater i målet) har ytterst en kvalitetssäkrande funktion och gör utredningarna blir bättre och mer rättssäkra. Många lagar de senaste åren har tyvärr stressats fram med bristande beredning och en häpnadsväckande ignorans av lagrådet, men det är en större fråga än vad som kan ingå i denna artikel.
Vi på advokatfirman Lundell & Sjölander är kritiska till att anonyma vittnen tillåts i svenska domstolar och tror på sikt att reglerna kommer ändras.